Kognitiva funktioner är de processer som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar och förmedlar information – förmågan att tänka, känna och lära. De skapar ordning och begriplighet i tillvaron. Nedan går vi igenom olika kognitiva funktioner. Personer med kognitiva svårigheter kan ha problem med en eller flera av dessa.

Kognitiva svårigheter kan leda till stress, sömnlöshet, smärta, ja, helt enkelt dåligt mående, samt att dessa i sig kan leda till kognitiva svårigheter.

 Här nedan föklaras de olika delarna som ingår i den kognitiva processen.

Exekutiva funktioner

Exekutiva funktioner är vår dirigent som bland annat hjälper till att förstå intryck, att skapa en tidslinje för aktiviteter och att förändra beteende utifrån omständigheter. Exempel på exekutiva funktioner är:

Motivation

Det är en önskan om att genomföra något. Den kan vara driven av omedvetna impulser som hunger. Att skapa inre bilder av önskningar och mål är ett effektivt sätt att motivera sig för det eleven vill ska hända och det görs normalt helt omedvetet.

Initiativ

Att faktiskt påbörja och genomföra det man tänkt sig.

Organisation och planering av sitt liv

Avgörande för att vi ska klara av skola och arbetsliv. Vilka saker ska tas med till olika aktiviteter? Det ger trygghet att ha en struktur i tillvaron.

Uppmärksamhet

Att göra en sak i taget och att ha förmågan att rikta sina sinnen åt just det som är relevant. Ibland krävs det att man kan hålla uppmärksamheten under en längre tid, alltså koncentrera sig.

Impulskontroll

Det har med förmågan att kunna välja bort, att inhibera.

Kognitiv flexibilitet

Förmågan att flytta fokus och växla uppmärksamhet mellan olika saker. Det hjälper till att se helheten och inte fastna i detaljer. Detta kräver att eleven har förmåga både till fokusering och inhibering.

Tidsuppfattning

Upplevelse av tid. De flesta av oss bär på en inre klocka som gör att vi känner när man suttit rimligt lång tid vid datorn, lagt rimligt lång tid på en provuppgift eller att duschat lagom länge. Hur länge upplever du att du suttit vid datorn just nu?

Tidsplanering

Tid visualiseras ofta som en cirkel eller en linje där olika händelser och vilket utrymme de ska ta placeras in och relateras till varandra. Först sätta på spisen, sedan koka upp pastavatten, därefter lägga i pasta. För personer med en bristande tidsplanering kan det vara svårt att veta hur mycket tid de ska avsätta och i vilken ordning saker kommer.

Minne

Att ha problem med minnesfunktioner kan skapa en kaotisk tillvaro. Det finns flera modeller och teorier för att beskriva vad minne är och vad som händer i hjärnan. Gemensamt är att vi delar in minnet i korttidsminne och långtidsminne.

När vi lär oss något så lagras det i något av långtidsminnets områden. Det kallas inkodning. Men för att vi ska kunna använda oss av våra minnen och kunskaper måste de också plockasfram. Det här är två helt separata funktioner. Att en person har svårt att minnas behöver därmed inte betyda att man har svårt att lära. Vi vet att extremstress kan leda till bättre inkodning men sämre förmåga att plocka fram ett minne.

Hur ska vi fördela vår uppmärksamhet? Vi får så otroligt mycket sinnesintryck hela tiden och hjärnan gör snabba bedömningar av vilken information som är viktigast att fokusera på. Om man upplever att eleven har problem med sitt minne beror det ofta på att hon inte har förmått fokusera på det viktiga vid inkodning. Det kan till exempel vara att eleven inte förmår att trycka bort ljudet av projektorns surr när läraren går igenom en uppgift.

Långtidsminne

I långtidsminnet lagrar vi våra minnen, kunskaper om hur saker hänger ihop i världen och alla de erfarenheter som gör oss till personligheter. Om långtidsminnet inte fungerar som det ska påverkas förstås vår vardag betydligt. Vi kan tänka oss långtidsminnet som uppdelat i olika områden:

Procedurellt minne eller vaneminne. Här lagrar vi olika färdigheter som att cykla eller borsta tänderna. Allt det som ”sitter i ryggmärgen”. Det plockas fram helt omedvetet när vi behöver det. Har man en gång lärt sig något och glömt det (på grund av en skada) kan det vara möjligt att plocka fram det ut minnets djup, till exempel att spela ett instrument.

Perceptuellt minne. Perception handlar ju om hur hjärnan tar emot signaler från våra sinnen så som syn, hörsel, känsel, lukt etc. Här har vi lagrat associationer till olika sinnesintryck vi upplevt tidigare.

Semantisk minne eller Faktaminne. Här lagras generell kunskap om världen, sådant vi lärt oss utan att direkt veta hur och när. Att läsa är en sådan kunskap och att kunna resonera kring abstrakta fenomen utifrån det man lärt sig.

Episodiskt minne. Våra samlade upplevelser och att minnas dem i relation till tid och rum. Vad gjorde jag i julas? Vad hände i går kväll? Det episodiska minnet hjälper oss att skapa sammanhang i vårt liv. Vi minns saker medvetet och sätter händelser i relation till andra händelser.

Prospektivt minne är förmågan att minnas det som ska hända i framtiden. Det kan vara sådant som att komma ihåg planerade möten eller saker man ska passa. De andra minnesområdena som blickar bakåt brukar kallas retrospektivt minne.

Korttidsminne

Korttidsminnet används då vi håller information i minnet en kort stund. Då vi också arbetar med informationen i korttidsminnet, blir vårt arbetsminne aktivt. För personer med kogntitiva svårigheter är det oftast arbetsminnet som är den typ av minne man har problem med. Arbetsminnet används då man jobbar med komplexa uppgifter, läser och löser problem. Vi använder det också för att hålla igång ett samtal, följa med i en film eller komma ihåg vad man just håller på med.

Arbetsminnet är delvis detsamma som kontrollerad uppmärksamhet. För att informationen ska vara kvar i arbetsminnet måste vi koncentrera oss på den. Om en elev har problem med arbetsminnet och får en för svår och komplex uppgift är det lätt hänt att personen släpper koncentrationen och istället börja dagdrömma. Problem med arbetsminnet kan också leda till svårigheter att komma ihåg en fråga man vill ställa samtidigt som man ska hänga med i en diskussion. Detta gör att många person med arbetsminnessvårigheter måste ställa fler frågor innan den kan utföra arbetet/studier. När vi lär oss saker bearbetas de först i arbetsminnet för att sedan lagras i långtidsminnet. Arbetsminnet är mycket kort. Om man spelar Memory så räcker inte arbetsminnet till utan information om kortens placering flyttas över till långtidsminnet.

Arbetsminnet är nära sammankopplat med de exekutiva funktionerna. Man kan säga att arbetsminnet kräver en hög exekutiv förmåga. För att arbetsminnet ska fungera effektivt måste vi kunna fokusera, inhibera och alternera.

Generaliseringsförmåga

Att generalisera, att kunna se mönster och göra abstraktioner kan vara avgörande för att hantera tillvaron och lösa problem. Har personen lärt sig hur en uppgift ska lösas så kan hon ofta förstå hur en annan liknande uppgift ska lösas.

Det här gör det också möjligt att värdera till exempel hur det vi gjort faktiskt blev. –Ja, jag bäddade sängen men liknar den en normalt bäddad säng?

Perception

Det är viktigt att kunna känna igen signaler från våra sinnen. Att reagera på starka ljud, ljus eller lukt, att känna hunger, kyla, trötthet gör att vi kan ta hand om oss själva. En del personer har en överkänslighet för ljud, ljus eller lukt medan andra har en nedsatt känslighet. Det kan göra att en stor del av fokus är på yttre stimuli och att personen därmed inte har förmåga att fokusera på den information som är nödvändig för att till exempel koda in nya minnen.

Stresstålighet

Vi skiljer på positiv stress – den skärpning av tanken som sker när något verkar viktigt och vi kanske måste reagera, och negativ stress – vid för högt ställda krav. En del känner också stress vid för låga krav.

Många med kognitiva svårigheter saknar filter för att stänga ute alltför många samtidiga intryck. Det gör att det ofta tar längre tid att processa informationen för de här personerna vilket lätt leder till kaos, eller att personen ger upp, om denne har krav på sig att fatta snabba eller komplexa beslut.

Mentaliseringsförmåga

Förmåga att mentalisera innebär att man kan sätta sig in i hur andra människor tänker och känner. Många personer med kognitiva svårigheter har problem med sina emotionella funktioner.

Sömn

Sömnfunktionen består av tre delar; insomning, sömnkvalitet och sömncykel. En del personer kan ha svårt att följa den normala dygnsrytmen eftersom den inre klockan inte reagerar.

Sömnen kan vara splittrad och orolig eller så somnar vi först på morgonen och vänder på dygnet. Att ha sömproblem leder både till trötthet och kognitiva svårigheter.